torsdag 14 mars 2013

Pitbullen och prinsessorna


Von Sydow tillhör det allra översta skiktet av den göteborgska överklassen och har sannolikt haft gräddfil till vilken sysselsättning hon än velat ha. Hon var ung och kvinna och därför efterlängtad hos mediecheferna, eftersom dessa egenskaper tidigare inte var lika vanliga hos journalister som de är numera.
Pascalidou hade inte samma gräddfil men var ung, kvinna och dessutom grekiska. En grym kombination.
Båda var också tillräckligt kompetenta för att slippa större friktionsproblem i sina karriärer. Så kommer då Josefsson, en man som inte kan beskyllas för att stryka folk medhårs i onödan. Han behandlar von Sydow och Pascalidou på samma sätt som han behandlar andra människor och som man sett så många gånger i tv genom åren. Som en pitbull.
Men ovan nämnda damer tror att det är för att de är just damer som Josefsson inte behandlar dem med de silkesvantar de blivit så vana vid. Och offerkoftan åker på.
Om Josefsson kan man uppenbarligen ha olika åsikter. Men det är odiskutabelt att han har gjort några av det här landets viktigaste journalistiska avslöjanden de senaste decennierna medan andra journalister kommenterat prinsessbröllop eller tramsat runt i Kanal 5.

måndag 11 mars 2013

Om genusfolkets läskunnighet

Patrik Svensson har ljugit lite om mig i Sydsvenskan: http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/jag-ar-jarven--och-du-med/.

Han tar avstamp i föredraget "Naturen som genusfälla" i min fejkkonferens "Spräng gränserna!" och jämför med en bok han läst: "/.../ en studie av hur kön och genus representerats i SVT:s naturprogram under femtio år och en bok som ställer exakt samma frågor som det där skämtseminariet".

Men boken verkar inte alls handla om samma sak. Om Patrik Svensson lyckats förstå vad han läst i den, vilket jag inte skulle våga svära på, handlar den om hur man tolkar djurs beteende utifrån sina egna mänskliga erfarenheter. Det var knappast det som "Naturen som genusfälla" beskrev men som vanligt har genusvännerna svårt med fakta.

Och nej, något genmäle i Sydsvenskan kunde man inte tänka sig. Min första förfrågan om ett sådant löd
"
”Djuren är väl också människor” sjöng man i min barndom i signaturmelodin till tv-programmet Fablernas värld. Så tycks det fortfarande vara – ibland. Nämligen i de fall det passar genusvetarna.

Sex är inte bara motiverat av reproduktiva skäl och homosexualitet är naturligt, både hos maskar och elefanter, skriver Patrik Svensson. Om jag förstår hans aningen oklara resonemang rätt diskvalificerar detta förhållande mänskliga homofobers argument att homosexualitet skulle vara onaturligt hos människan.

Detta har jag över huvud taget ingen åsikt om. Människor får ha sex på precis vilka sätt de vill och jag skiter fullständigt i om deras preferenser överensstämmer med dem hos maskar och elefanter.

Men där Patrik Svensson i ovanstående fall söker stöd i naturen gör genusfolket tvärtom i de flesta andra fall. Eftersom flertalet djur aldrig har haft förmånen att uppfostras på genuscertifierade förskolor tenderar många av dem att falla in i förlegade könsrollsmönster; honan gör en sak och hanen en helt annan. Över detta faktum jublar sällan genusvetarna och än mer sällsynt är användandet av naturargument i genusdebatten. Konsekvens efterlyses – förgäves, eftersom det är genusvetenskap det handlar om.

Patrik Svensson skriver inte sanningen när han påstår att den första punkten i min testkonferens handlar om djurens beteende. Den handlar helt och hållet om människor i naturen, vilket lätt kan kontrolleras på http://caferattvisan.blogspot.se/2013/02/turd-session-light-tack-garna.html.
"
 
Fick nekande svar, skrev igen, nekades på nytt möjligheten till genmäle. Vilket var en händelseutveckling som inte var särskilt svår att förutse.

Stort tack till Ekvalist som uppmärksammade mig på Svenssons artikel!