Feminism och genusvetenskap i dess extrema version lockar
till satir. Någon som kallar sig Feministisk gryning gjorde nyligen en fullständigt
lysande parodi på en feminist-/genuskonferens, benämnd Feministisk logistik. Se här och skratta!
Någon månad innan den kom ut på nätet hade jag dragit i gång
ett eget litet projekt som till viss del liknade Feministisk logistisk. Fast
bara, som sagt, till viss del; där både Feministisk grynings sida och min egen
roman Café Rättvisan vill vara tydlig satir, omöjlig att uppfatta som
verklighet, var min avsikt nu en annan. Jag
ville se hur vansinnigt man kunde formulera sig i genussammanhang och
fortfarande få folk att ta det för genuin verklighet. Och inte vilket folk som
helst, utan genusvetarna själva. (Dock ser jag nu att vissa detaljer – trots
skillnaden i mitt och Feministisk grynings uppdrag – är löjligt lika, bl a det
där med organisationerna som finansierar det hela och den vegetariska lunchen.
Men Feministisk grynings flyer är ojämförligt mycket snyggare än min taffliga
inbjudan.)
Genusfolket hittar man på den mejllista som jag beskrev i
mitt förra inlägg. Jag uppfann alltså en konferens med titeln Spräng
gränserna! och gjorde under pseudonymen ”Maria Andersson, Svensk
genusundersökning” en inbjudan där jag försökte hålla tonen ungefär som jag
uppfattat den i de hundratals mejl som jag fått som medlem i den aktuella
listan. Den diskursen är konstig som fan (se förra inlägget).
Men skulle genusfolket gå på detta? Skulle verkligen någon
lockas av att tillbringa en förmiddag i april med att lyssna till föredraget
”Naturen som genusfälla” där ”pedagogen Lena Andersson” skulle berätta om på
”vilka sätt vi riskerar att falla in i traditionella könsrollsmönster när
vandringskängorna tas på” och ”vilka berättelserna är om kvinnor, män och
transpersoner bland blommor och bin”? Det måste väl ändå vara för
idiotiskt?
Inte alls. Inte bara detta föredrag lockade, utan även
eftermiddagens workshops där ”socialpedagog Alvar E Eliasson” (ett anagram på
Valerie Solanas) bjöd in till en ”turd session light” (ni som läst
Scum-manifestet vet vad det handlar om), där man även kunde få leta efter dolda genusmarkörer
och fallosar i vägmärken och där skönandarna kunde få dekonstruera könet genom
att byta kläder med varandra. Detta kan låta avskräckande men inte om man
tillhör genusfolket. Ett tvåsiffrigt antal personer anmälde sig och ingen
ifrågasatte denna fantastiska rappakalja. Två personer ställde sig dock en
aning frågande till arrangören ”Svensk genusundersökning” som de aldrig hört talas
om och heller inte hittade på nätet.
Men, alltså – inte en
enda människa på den här mejlinglistan svarade att jag kunde ta mina fallosskyltar
och köra upp dem i arslet. Inte någon!
Hela inbjudan finns sist i detta inlägg.
Experimentet slutade med att jag fick dåligt samvete och
avbröt det i förtid. Jag var rädd att folk kanske skulle börja beställa
tågbiljetter och fixa barnvakt bara för att kunna vara med på min fejkade
konferens. Jag skickade naturligtvis mejl till alla anmälda och beklagade att
konferensen måste ställas in på grund av problem med finansieringen och med att
hitta en lämplig lokal. Jag förväntade mig då att få åtminstone några svarsmejl med
ungefärligt innehåll ”jag visste att det var något skumt!”. Men inte – de
fåtaliga svar jag fick tackade bara artigt för att jag var vänlig att meddela i
god tid att det inte blev något.
Eftersom mitt syfte bara var att testa gränserna för
genusvetenskapen och absolut inte att driva med enskilda personer kommer alla
de som anmälde sig till ”konferensen” att förbli anonyma. Men det var alla
möjliga – från förskolor, kommuner, universitet, diverse kulturinstitutioner.
Jag vill heller inte tills vidare avslöja hur många som anmälde sig men det
rörde sig om ett tvåsiffrigt antal. Cirka 20 procent av de anmälda var sådana
som själva skickat något på mejlistan under de senaste månaderna.
Hur dumt kan det bli? Jag vet fortfarande inte. Jag lyckades
i alla fall inte alls spränga gränserna för vad som kan sväljas med hull och
hår av genusfolket; jag tror faktiskt inte att jag ens lyckades tänja dem.
Här följer inbjudan (mejladressen till vilken man skulle
skicka sin anmälan är maskad):
Nybildade Svensk genusundersökning har nöjet att
inbjuda till en heldag i praktiskt genusarbete:
Spräng gränserna!
Vi startar upp verksamheten med en heldag av
normkritik och gränsöverskridande. Så här ser programmet ut:
8.30-9.30 Registrering,
fralla och kaffe/te.
9.30-12.00 Föredrag:
Naturen som
genusfälla. Se längre ner för mer info.
12.00-13.00 Lunch
13.00-16.00 Workshops
Jämställdhet i praktiken – italienska erfarenheter
Inte bara Herr Gårman och gubbplogning
Turd session light
Kulturell dekonstruktion av könet
Dessa workshops går parallellt och du kan därför
bara delta på en av dem. Se längre ner för mer info.
På kvällen går de som vill vidare till någon
pub eller restaurang för fortsatt diskussion och samkväm. Då betalar var och en
för sig.
Konferensen äger rum i Stockholm torsdagen 11 april
2013. Exakt var det hela går av stapeln avgörs av antalet deltagare och
meddelas därför senare.
Med syfte att skapa en inkluderande atmosfär kommer
vi att servera uteslutande vegetarisk mat under konferensen. Eventuella
allergier behöver vi veta i förväg.
Deltagandet inklusive lunch och fika är gratis men
eventuella återbud vill vi ha senast en vecka före konferensen äger rum.
Anmäl dig redan i dag till Spräng gränserna! genom att
mejla nedanstående uppgifter till <”Maria
Anderssons” mejladress>. Senast 15 februari måste vi ha din anmälan.
- Namn
- Arbetsplats, fakultet eller motsvarande
- Önskad workshop (vid för få anmälningar kan en
workshop komma att strykas)
- Allergisk mot/äter inte (menyn är vegetarisk):
- Ev. behov av funktionsanpassning
mvh
Maria Andersson, Svensk genusundersökning
Epost: ”Maria
Anderssons” mejladress igen>
Spräng gränserna!
arrangeras
av Svensk genusundersökning med stöd av stiftelsen European Gender Research.
Naturen som genusfälla
Hur ser vårt
genusförhållande till naturen ut? På vilka sätt riskerar vi att falla in i
traditionella könsroller när vandringskängorna tas på? Vilka är berättelserna
om kvinnor, män och transpersoner bland blommor och bin? Vad gör heteroparet på
skogsutflykten och vad gör regnbågsfamiljen? Hur kan vi alla våga göra
annorlunda nästa gång?
Pedagogen Lena
Andersson tar med oss på en normbrytande och hisnande vandring i skogen, på
ängen och längs sjön. Sätt på dig genusglasögonen och följ med! Sista
halvtimmen är öppen för frågor och diskussion.
Workshops
Jämställdhet i praktiken – italienska erfarenheter
Vi studerar hur
CEMR-deklarationen har implementerats i en liten italiensk stad. Experten på
jämställshetsintegreration Daniela di Marco delar med sig av sina erfarenheter.
Vilka svårigheter mötte de kvinnor som ledde projektet? Vilka metoder är
effektivast för att bryta upp strukturer och mota bort gubbigheten ur maktens
korridorer? Obs! Denna workshop hålls på engelska.
Inte bara Herr Gårman och gubbplogning
Stadsvandring på jakt
efter öppna och dolda genusmarkörer i trafiken. Var finns genusfällorna i
gatumiljön? Falliska mönster i vägmärken – hur kunde vägmärken utformas i ett
jämställt samhälle? Vi ställer många frågor och får förhoppningsvis några svar.
Turd session light
Socialpedagog Alvar E
Eliasson presenterar sin egenutvecklade metod för att hjälpa män att kasta av
sig det patriarkala oket. Workshopen avslutas med en praktisk övning. Förvänta
dig många spännande avslöjanden och befriande skratt! (Deltagarna i denna
workshop får räkna med att avsätta cirka en timmes förberedelsetid före
konferensen.) Naturligtvis är även kvinnor och transpersoner välkomna att
delta.
Kulturell dekonstruktion av könet
Queera förhållningssätt
och queert skapande. Vilka krafter frigörs när rustningarna åker av och nya
ovana förklädnader tas på? Vi byter kläder med varandra (till en viss gräns!),
dansar, sjunger, målar och skriver. Denna workshop styrs till stor del av de
önskningar och känslor som uppstår i mötet med den andra.
Hahaha, som vanligt överskrider verkligheten dikten. Man tror att man tar i från tårna, blandar friskt satir, ironi och sarkasm samt drar åt skruven till bristningsgränsen.
SvaraRaderaPåminner om när vi lurade byn att vi skaffat parabol (mitten av 80-talet)där vi bodde långt ut i skogen. Vi bredde på med att man kunde styra den med joystick från soffan och ratta in hur många sateliter som helst. Att med ett litet snurr kunde man få in TV-köket från Honolulu etc. Och de köpte det!
Only two things are infinite, the universe and human stupidity. And I'm not sure about the former. (sägs vara ett Einsteincitat)
Men man kan vara desto säkrare på det senare.
RaderaHahaha...underbart! :)
SvaraRaderaSnyggt jobbat!
SvaraRaderaTill och med jag i mina feberdimmor garvade, och det är en prestation att garva för varje gång jag gör det så känns det som om huvudet sprängs!
SvaraRaderaKrya på dig!
RaderaMycket bra! Och hatten av för att du inte hänger ut de individer som gick på det, helt rätt.
SvaraRaderaJaha, jag hade aldrig fattat om jag fått den här i brevlådan. Ser ut som jag föreställer mig en typisk genuskonferens. Jag hade tagit det på allvar. Tycker inbjudan verkar fullt rimlig.
SvaraRaderaHahaha
SvaraRaderaNär jag läste om detta på en annan blogg insåg jag inte genast att det handlade om en parodi. Jag bara inte begrep varför den bloggaren valde att belysa detta förhållandevis mjäkiga program när det finns så mycket värre och vansinnigare.
Här har vi ett fint exempel på att Sokals bluff ännu är aktuell.
Det här måste spridas ha ha ha ha ha fniss fniss // Susanna Svensson
SvaraRaderaJag hade också uppfattat det som en inbjudan på riktigt och inte ett skämt! Möjligtvis lite "utopi-aktigt", men jag önskar att det var sant! Jag hade blivit överlycklig och det låter sjukt intressant! Att byta kläder med varandra låter litegrann som ett skämt, men även det önskar jag att det vore sant! Isabella
SvaraRaderaIsabella: Nu vet jag inte riktigt vad jag ska säga. Jag borde kanske fundera på att bli genusmentor?
SvaraRaderaFörresten kan man kanske säga att det ÄR sant. Om så pass många är redo att utan frågor acceptera "konferensens" innehåll innebär det antagligen att det vimlar av snarlika grejor i den alltmer svårfattliga verkligheten.
Joseph, kunde inte du satsa på att på riktigt dra några genuskurser? Du kunde försåtligt passa på att pressa in en gnutta förnuft i deltagarna :)
SvaraRadera//Rick
Hmmm....apropå Isabellas intresse: egentligen är sånt här väl inte värre än annat som finns i kursfloran kring wellness, mindfulness, hitta dig själv, new age etc. Laja i grupp och associera fritt kring det ena och det andra kan man väl göra.
SvaraRaderaProblemet är när flummet flyttar in i universiteten och politiken. Och där har den obegripliga postmoderna terminologin fungerat som en trojansk häst.
Är det denna studie som ligger till grund för "Naturen som genusfälla"? ;)
SvaraRaderahttp://www.dn.se/insidan/insidan-hem/naturfilm-befaster-konsrollerna
Nej, som vanligt i genussammanhang överträffar verkligheten dikten. Lesbiska lejon tror jag inte att jag hade kunnat hitta på. Tack för länken, roande läsning!
SvaraRaderaFast det handlar ju om hur vi människor tillrätta lägger naturen för att passa vår bild av den och oss själva. Homosexualitet finns inte, alltså visar vi inga djur som sysslar med homosexuella handlingar osv.
Radera