måndag 11 mars 2013

Om genusfolkets läskunnighet

Patrik Svensson har ljugit lite om mig i Sydsvenskan: http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/jag-ar-jarven--och-du-med/.

Han tar avstamp i föredraget "Naturen som genusfälla" i min fejkkonferens "Spräng gränserna!" och jämför med en bok han läst: "/.../ en studie av hur kön och genus representerats i SVT:s naturprogram under femtio år och en bok som ställer exakt samma frågor som det där skämtseminariet".

Men boken verkar inte alls handla om samma sak. Om Patrik Svensson lyckats förstå vad han läst i den, vilket jag inte skulle våga svära på, handlar den om hur man tolkar djurs beteende utifrån sina egna mänskliga erfarenheter. Det var knappast det som "Naturen som genusfälla" beskrev men som vanligt har genusvännerna svårt med fakta.

Och nej, något genmäle i Sydsvenskan kunde man inte tänka sig. Min första förfrågan om ett sådant löd
"
”Djuren är väl också människor” sjöng man i min barndom i signaturmelodin till tv-programmet Fablernas värld. Så tycks det fortfarande vara – ibland. Nämligen i de fall det passar genusvetarna.

Sex är inte bara motiverat av reproduktiva skäl och homosexualitet är naturligt, både hos maskar och elefanter, skriver Patrik Svensson. Om jag förstår hans aningen oklara resonemang rätt diskvalificerar detta förhållande mänskliga homofobers argument att homosexualitet skulle vara onaturligt hos människan.

Detta har jag över huvud taget ingen åsikt om. Människor får ha sex på precis vilka sätt de vill och jag skiter fullständigt i om deras preferenser överensstämmer med dem hos maskar och elefanter.

Men där Patrik Svensson i ovanstående fall söker stöd i naturen gör genusfolket tvärtom i de flesta andra fall. Eftersom flertalet djur aldrig har haft förmånen att uppfostras på genuscertifierade förskolor tenderar många av dem att falla in i förlegade könsrollsmönster; honan gör en sak och hanen en helt annan. Över detta faktum jublar sällan genusvetarna och än mer sällsynt är användandet av naturargument i genusdebatten. Konsekvens efterlyses – förgäves, eftersom det är genusvetenskap det handlar om.

Patrik Svensson skriver inte sanningen när han påstår att den första punkten i min testkonferens handlar om djurens beteende. Den handlar helt och hållet om människor i naturen, vilket lätt kan kontrolleras på http://caferattvisan.blogspot.se/2013/02/turd-session-light-tack-garna.html.
"
 
Fick nekande svar, skrev igen, nekades på nytt möjligheten till genmäle. Vilket var en händelseutveckling som inte var särskilt svår att förutse.

Stort tack till Ekvalist som uppmärksammade mig på Svenssons artikel!

4 kommentarer:

  1. Den där typen av människor vill bara förmedla sina åsikter till en korkad allmänhet. Hur skulle det se ut om folk fick tänka själva? Jag bara frågar...
    Leif

    SvaraRadera
  2. Jävlar vad träffad Patrik Svensson verkar känna sig! Kanske han hade anmält sig till någon av dina punkter? Nu efteråt verkar han vilja han bota sin gnagande känsla av att vara lättlurad med att låtsas som om det var något annat genom att använda lite nedlåtande uttryck och sen försöka styra över på något som inte alls hade med din satir att göra.

    Han länkar ju inte ens till din bloggpost om detta, undrar varför?

    Alternativet är att han själv och/eller fru/sambo/dotter läser/läst genus"vetenskap" och känner sig påhoppad...

    SvaraRadera
  3. Haha, underbart. Tack för en träffande beskrivning. Nu är jag också glad då jag äntligen fått dina böcker levererade:-)

    SvaraRadera
  4. Jag tycker det finns en viktig poäng i att kritisera hur djurlivet framställts "heteronormativt". Det är inte en förflugen tanke, att de tolkningar om djurs beteenden präglas av våra egna begränsade perspektiv, inte minst i händerna på lekmän.

    Men hela den poängen försvinner in i dimman av att man istället gör det ur ett queer-perspektiv. Att man medveten om det hela öppet lägger ett annat mänskligt och dessutom moralistiskt perspektiv på djurs beteenden, borde få seriösa etologer att rasa. Men inte i Sverige.

    SvaraRadera